Om en kärlekshistorias slut
Hon grät igår, och jag kände mig lite trasig. Hon berättade om krossat glas, nerspydda studentpresenter,
fulla män som kallat henne hora, kiss i vasken, mat över hela köket och en man som däckat på henne.
Hon är min allierade, min sammansvurna, min trygghet. Men hon har gett upp nu. Till slut lyckades de knäcka henne. Jag förstår varför hon ger sig av, jag önskar bara att hon kunde packa ner mig tillsammans med sina kläder.
fulla män som kallat henne hora, kiss i vasken, mat över hela köket och en man som däckat på henne.
Hon är min allierade, min sammansvurna, min trygghet. Men hon har gett upp nu. Till slut lyckades de knäcka henne. Jag förstår varför hon ger sig av, jag önskar bara att hon kunde packa ner mig tillsammans med sina kläder.
Jag önskar att jag också hade någonstans att ta vägen.
Några timmar senare dansar jag bort mina sorger till låtar jag aldrig hört på ett alldeles för fullt dansgolv.
Jag har finaste nördvännerna, och jag vill aldrig gå hem. Hem är bara kaos, och här är jag trygg.
Jag är trygg, lycklig, full och varm ända tills jag befinner mig inne på en toalett och ser min nyfunna favoritvän dra upp vitt pulver i näsan med hjälp av en hoprullad sedel.
Jag hatar Göteborg.
Kommentarer
Trackback
