[...] and asking Miss Brush, Lady Bruton's secretary, after her brother in South Africa, which, for some reason, Miss Brush, deficient though she was in every attribute of female charm, so much resented that she said 'Thank you, he's doing very well in South Africa', when, för half-a-dozen years, he had been doing badly in Portsmouth.

Det var länge sedan jag läste en så underbar bok att jag vill öronmärka varje sida, stryka under citat och fälla en tår. Speciellt citatet ovanför. Är det så jag och min syster kommer bli? Jag står ju knappt ut att vara i samma rum som hon. Jag svarar knappt när hon tilltalar mig, för jag är rädd för att jag ska säga något som avslöjar mitt förakt. Hennes gnäll, självömkande, sentimentalietet, dåliga självförtroende, uppmärksamhetssökande och förmåga att ta allting personligt gör att jag bara vill vända ryggen åt henne. Jag kan inte umgås med henne.
Jag kan inte. Det tar emot ända in i benmärgen.
Men nej. Jag har varit alldeles för funderande den senaste tiden. Jag tror Virginia Woolf har den effekten på en.
Läs henne och njut. Hon är fantastisk.

Godnatt.