Min dator vägrar starta och jag blir lite ledsen i ögat.
Men visst är det skönt att vara hemma. Väldigt skönt. Jag har nog haft lite hemlängtan, trots allt.
Just nu sitter jag vid mammas dator. Den är långsam. Visst funkar allt, men att multitaska är helt omöjligt.
Jag hoppas det inte är något allvarligt fel på min dator, för jag gillar den som den är.
Dessutom har jag inte lust att köpa en ny. Eller jag förresten. Jag är 21 år (snart), men kan räkna med att papsen betalar, utan att jag ens behöver be om det. Men jag gillar det inte, fastän jag inte skulle ha råd att köpa en ny själv som fattig student.

Det känns som melankoli, faktiskt.



Två av världens mest underbara kvinntimmer, Anna & Maulin, under Parken-spelningen.
Fan, vad jag skäms. Och jag ska föreställa en jävla vän. Förlåt, Maulin.
Jag älskar dig och skäms så jag nästan lipar.



Jag satt ofta i Annas knä och myste. Jag ser ut sådär när jag skrattar mycket.
Om jag inte haft glajjorna på mig, skulle ni sett att jag kniper ihop ögonen och ser smått utvecklingsstörd ut.

Nu är det dags att leta upp en bok och krypa ner i min egna säng och läsa lite.