Känns som sista delen av ett bildmaraton





Känns som att nästan däcka under Aeroplane



Känns som Skräck och Avsky på Emmabodafestivalen



Känns som att bita sig i snoppen. Riktigt hårt.



Känns som att packa ihop och inse att man inte hängt så mycket
med Bröderna Gustavsson som man egentligen skulle ha velat



Känns som dagen efter dagarna, vakna med snor i håret, vara trött,
packa ihop och sedan gå hem för att nästan smälla i sig en hel kebabpizza med pommes,
leka med katterna och somna till Raskens.

Nu känns det som om det var slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0