Först trodde jag att det var något från min papperskorg i rummet som luktade.
Jag kunde inte riktigt komma på vad det kunde vara, men det spelade ju mindre roll.
Sedan trodde jag att det var den skumma killen bredvid mig på bussen.
Han pratade för sig själv, eller så trodde han att jag lyssnade intresserat, när han pratade om sina hörlurar.
Det var tydligen ett hemskt glapp i dem.

Lukten förföljde mig sedan hela vägen till skolan och in i klassrummet.
Jag sniffade diskret på mig själv, men fann att mina kläder luktade nytvättat
och jag själv luktade dyr parfym och lite billig deodorant.
Jag luktade i min väska och höll på att storkna. Fy!

Jag rotade igenom min väska, och fann källan till odören. En banan. Banan?
När åt jag senast en banan? När hade jag senast med mig en banan någonstans?
Att jag inte kom på svaren och att bananen hade en väldigt väldigt konstig färg och var mosig,
gjorde mig en aning förskräckt.

Äckligt är bara förnamnet.