Ja, det är nu så att min ägarinna Maulin, från Emmaboda, även kallad Pepp,
har bestämt sig för att sälja sin thaipojke, alltså mig, för jag har blivit för gammal.
Hennes två budgivare är en konstig snubbe som heter Dunde
som låter som en moped när han cyklar,
och en schizofren festivalarrangör vid namn Håkan, som jag misstänker har konstiga pervertioner.
Jag gör allting för att undvika att hamna hos någon av dem, och lägger därför ut mig själv
till försäljning här i bloggen och hoppas att en vänlig själ där ute förbarmar sig över mig.

Ja, jag är alltså en thaipojke på 12, 5 år.
Jag är 157 cm lång och väger ca 38 kilo.
Brunt hår, blå ögon och ett stort brännsårsärr på benet.
Bor i Borås, men avstånd är egentligen inget problem för mig.
Jag är egentligen inte bra att ha till någonting, men jag gör väldigt goda våfflor,
blåbärsmuffins och pasta carbonara. Bra dagar lyckas jag även med annat.

Jag har från flera av varandra oberoende källor hört att jag är lik Marcus Krunegård,
vilket ju bara kan ses som ett enormt plus i kanten! Jag menar, vem gillar inte Marcus?
Jag är väldigt behändig, för jag märks knappt och kan stoppas undan i en garderob
när ni får besök. Jag tar heller ingen stor plats i sängen när det är sovdags.

Jag gillar att dansa och blir full på ingenting, så att supa mig under bordet
är aldrig något problem om ni skulle vilja roa er med det.
I övrigt har jag en tatuering på ryggen, storlek 35 i skor, gillar att läsa,
lyssna på pop- och rockmusik, fotografera och suga på tummen.
Billig i drift på alla sätt och vis, ler och skrattar mycket (men skrattet kan låta lustigt ibland)
och kan även pussas och kramas hyfsat, om det skulle finnas behov av det.

Jag hoppas att jag faller någon här i smaken.
Kontakta Malin Rubin för försäljning.
Vid snabb affär får ni ett paket nudlar på köpet!

(Ni ska alltså lägga ert bud som en kommentar)