Idag förenades pappa och jag i soffan framför TV:n.
Vi skrek och nästan grät bredvid varandra när ena deltagaren i Top Gear: The Botswana Challange
åkte ner i vattnet och hela motorn förstördes. Det var ju en Opel Kadett från 63!!
Den hade klarat hela racet nästan felfritt, utan att behöva, som de andra deltagarna,
göra sig av med hela inredningen, vindrutor och dörrar.

Det var så sorgligt, och jag, som aldrig har brytt mig så mycket om bilar,
skrek att det var orättvist, fel, sorgligt!!
Det var då pappa tittade på mig och sa:
Du är verkligen min dotter!

Och sedan gav han mig en björnkram. Det kändes fint.

(Det som däremot inte känns fint är att jag nu måste plugga, fastän jag är bakis)