Inatt drömde jag att pappa dog i en bilolycka.
När vi några timmar senare satte oss i bilen för att köpa mammas sista julklappar,
så var det bilköer över hela stan och pappa blev okoncentrerad.
Vi krockade nästan tre gånger, sedan fick jag nog, skrek att han inte skulle dö,
och jag körde resten av tiden.

Pappa är gammal. 66 år. Nästan 67. Vad ska jag göra utan honom?
Han är min.. min hjälte, som jag alltid kan lita på.

I våras drömde jag att jag och Lina var instängda i en liten stuga, mitt ute i skogen.
Det var en kille som kidnappat oss, och han hade satt kuddar för dörren, så vi kunde inte komma ut.
Han spottade oss i ansiktet och sedan skulle han döda oss. Vi ringde 112, men de tog en evighet på sig.
De kom inte. Efter två timmar ringde jag pappa, grät och han sa bara "Jag kommer!"
Tio minuter senare ringer han upp, säger att han är utanför, och att han ska hjälpa oss att ta oss ut.
Vi lyckas hitta en lönndörr, och jag och Lina springer så snabbt vi kan, men killen ser allt genom ett fönster,
springer efter oss. Då avlossas ett skott, och ett till, det är pappa som legat gömd i en buske.
Han hade naturligtvis tagit med sitt gevär, för är det en jävel som vågat skada hans dotter, så ska jävlen skjutas.

Så ser jag på pappa. Utan tvekan. Min hjälte och livräddare.
Vad ska jag göra utan honom?