Tre koppar äckligt högskolekaffe med mjölk, men arrogansen svider i mig i alla fall.
Jag däckade efter att Torsten ringt igår och vaknade fem i sju av obehaglig värme.
Hjärnan gick på högvarv och jag kom fram till att jag skulle vara hemifrån senast om en halvtimme.
Jag har fortfarande gårdagens smink och sängkammarrufs. Det är lugnt.

Alla mina senaste inlägg stinker av trötthet och likgiltighet.
Lukten känns i flera kvarter.
Nu ska jag till stugan, och det blir bloggpaus fram till söndag kväll.



Såhär ser stugan ut. Den ligger i Öxnevalla, utan riktig el och riktig toa.
Mulltoa och solenergi is the shit lix. Om stället sprängs i luften,
så är det bara gasolen som gått åt helvete.
Jag trivs där. Ibland.